Jag läste i Pulleyblanks Middle Chinese: A study in historical phonology om hur det under Tangdynastin utvecklades ett koine av medelkinesiskan som fungerade som 官话 i hela riket, och som efter dynastins fall kom att utgöra basen för det litterära registret i de olika kinesiska dialekterna (en uppdelning i dialekter hade dock redan existerat före Tang). Undantaget var Mindialekterna i Fujian, isolerade i en då perifer miljö, som i stort sett var baserade på en tidigare språkform från Wu-området. Dessa dialekter var alltså intressanta för att man genom att jämföra dem med den rekonstruerade medelkinesiskan kunde försöka återskapa gammelkinesiskans ljudstruktur.
Jag är dock trött på tekniska utläggningar om det kinesiska språket ljudutveckling. Uppenbarligen finns det ju grund – de litterära lagren i dialekterna, dessas förhållande till vardagsspråket osv. – för att berätta Kinas språkhistoria i lika syntetiska termer som von Wartburg gjorde med Frankrikes i Evolution et structure de la langue française (en bok som säkerligen ibland är lite väl mycket ute och cyklar, men ändå). Varför hittar jag ingen sådan bok.
