Jinpingmei 金瓶梅.

Jag har börjat läsa lite så smått i Jinpingmei, en kinesisk roman från 1500-talet (den äldsta upplagan vi har är från tidigt 1600-tal tror jag wikipedia sa). Boken är skriven på 白话, dvs. tidig mandarin. Det som intresserar mig angående språket är att det verkar ha vissa dialektala drag, mer exakt ord jag känner igen från shangainesiska: 欢喜, 屋里. Men å andra sidan används 俺 som pronomen i första person, något som är typiskt för dialekterna i Henan och västra Shandong, där romanen utspelar sig. Jag ska kolla upp det här vid tillfälle.